Konst o kunskap

• Arbetet som vi gjorde med projektpengar fortsätter att genomsyra vår pedagogiska verksamhet, men vi söker fortlöpande medel för att kunna fortsätta vårt viktiga pedagogiska arbete.
• 2022 gjorde vi ett stort scenkonstprojekt som en delfinal på Konst och kunskap tillsammans med Öja skola som hade 2 offentliga föreställningar på Körsbärsgården den 2 juni. Delar av föreställningen spelades igen under Klimat och Kulturfestivalen i Vamlingbo bygdegård  maj 2023. 2022/2023 visades även utställningen om Konst och kunskap i konsthallen bl.a. för skolklasser. Du kan läsa om arbetet här och på bloggen under rubriken dagbok från Konst och kunskap

Filmerna till utställningen kan du se här:

3 år i Konst och kunskap

Om arbetet med föreställningen : Släkens liv- en tur i kretsloppet

Har samtida forskning om miljö, konst och uppväxande barn med varandra att göra? Det tycker vi och därför har vi sammanfört dem i projektet Konst och kunskap under tre år. Stöd från Allmänna Arvsfonden har gjort att vi har kunnat besöka och bjuda in forskare till konstverkstan, undersöka och uppleva vetenskapen i olika arbeten samtidigt som vi inspirerats av Konsthallens utställande konstnärer och arbetat tätt med dem.

Vi har smittats av konstnärernas både ifrågasättande och fria förhållningssätt till världen och i att alltid ta vår egen kreativitet på största allvar, samtidigt som vi lärt oss mycket från forskarna som gett idéer till eller influerat sättet på hur vi skapat.

Forskare och konstnärer är iakttagare. Tillsammans med dem tränar vi seendet och med konstnärernas hjälp den intuitiva förmågan att hitta vissa svar på miljöfrågor inom oss.

Klimatforskaren Kimberly Nicholas som besökte oss i slutet av projektet bekräftade vad vi har sett växa fram under dessa möten: för att kunna överleva på jorden med en natur och klimat som ger oss det vi behöver måste vi vara lyssnande och kännande individer.

Vi kan inte leva på jordens bekostnad med ständig tillväxt och evig konsumtionsökning. Vi måste stanna upp och lyssna, gå ut med block och penna i naturen och bara vara där en stund. Med handens rörelser blir hjärnan tränad. Den skapande rörliga människan lär sig att läsa av, ta hand om och anpassa sig till sin omgivning.

Jordens resurser är ändliga men det är vi människor som kommer att lida mest om vi inte värnar om dem.

Och det är med lust och skratt och gemenskap vi kommer längst även då vi arbetar med svåra frågor.

I Konst och kunskap har vi samarbetat med Uppsala universitet och Baltic Sea Science Centre (där fokus har varit Östersjöns mående och bl.a. torskens överlevnad men även på speldesign som möjlig väg till bearbetning och utveckling av forskningsfrågor), IVL (där fokus har varit vattenfrågan på Storsudret), KTH -Kungliga Tekniska Högskolan (om gödning med alger och kretsloppstänket runt det) och till sist Lucsus på Lunds Universitet (fokus på Klimatfrågan).

Vi har arbetat med alla utställande konstnärers konst och förhållningssätt och de har fått influera vårt arbete under dessa tre år. De konstnärer som deltagit i arbetet med barnen och därmed påverkat extra mycket är Mattias Käll, Eva Jacobson, Daniela Hedman, Marija Griniuc, Jennie Olofsson, Eva-Marie Kothe, Karin Oldfelt Hjertonsson, Karin Lind, Siri Carlén, Emilie Markgren, David Klasson, Anna Gäfvert, Mathias Höglund, scenkonstnärerna Julia Westberg och Ivan Monthan samt scenograf Marta Cicionesi.

Medverkande barn är dels de deltagit i sommarverkstäderna och de många skolklasser som vi mött under läsåren. Några få konstverk av de som skapats under åren visas i utställningen, de allra flesta har följt med barnen hem.

Två längre samarbeten har genomförts; med Särskolegymnasiet i Visby och med Öja skola i Burgsvik.

Med särskolan hade vi fokus på framför allt Östersjön, alger och fiskar och både skapande och dramatisering av detsamma.  Den stora torsken som hänger från taket : ”Lady Gaga” gjordes av klassen under våra distanslektioner som vi var tvungna att hålla under en period i projektet.

Med Öja skola gjordes en stor föreställning där samtliga eleverna deltog. Ett fantastiskt arbete som visades för offentligheten på Körsbärsgårdens konsthall den 2 juni i år. Här visas fond och scenografityger upp (föreställande hav, alger och släke).

Väggtexter i utställningen:

Staden

Konstnärerna i utställningen Staden inspirerade till att tänka runt den egna bilden av Staden. Miljö och Klimatmässigt har det talats om många fördelar med att bo tätt.  I staden kan vi lättare resa kollektivt och skära ner på bilåkandet samt samsas många människor om samhällsfunktioner. Men många av barnens bilder var ganska dystra. Kanske är det lättare att bli osedd och ensam mitt i folkmyllret? Är det så att vi tappar något av det viktigaste för att vilja ta hand om jorden inne i staden: den dagliga kontakten med naturen, som är så viktig för människan?

Kanske kan några skisser och målningar med mer positiv känsla få vara modell för förändrade städer med mer plats för natur och kultur?

Väderkonst: Hur ser framtiden ut?

Om vi fortsätter att leva som vi gör idag ser framtiden mörk ut. Forskarna förutspår (och rapporterar redan nu om fakta runt över jorden) om stora temperaturhöjningar med torka och översvämningar.

Skogsbränder blir vanligare när temperaturerna stiger. Jennie Olofsson och Karl Melanders konstverk ”Svart skog” med bilder från en utbränd skog med döda djur påverkade barnen starkt. Men mitt i det döda och svarta spirar också nytt liv. Små gröna blad.  Jorden har en remarkabel förmåga att föda nytt liv ur nästan ingenting. Det är viktigt att förstå att vi är en del av en helhet. Under förhållanden som vi inte klarar kan vissa fröer överleva. Livet fortsätter.  Men för att vi människor ska överleva måste vi se till att jorden håller temperaturer som vi klarar av.

Mångfald och småkryp

Alla har sin roll att spela i jordens ekosystem. Det kan vara svårt att förstå att den irriterande flugan behövs till något men forskarna berättar att färre insekter försämrar våra möjligheter att odla mat. Inspirerade av konsten på körsbärsgården och komposterna och trädgården har barnen fått skapa fossiler och spår av liv liksom levande myller som ger oss jord och näring. Vi är alla olika och olika är bra. Alla har sin roll att spela!

Lyft luren!

Du har makt att förändra. Genom att samtala med människor omkring dig om sådant du tycker är fel kan du påverka. Kanske vågar du t.om. ringa en politiker? De behöver höra vad du och jag vill ska hända i vårt land. Under sommaren har deltagare i konstverkstan skickat konstvykort till Tekniska nämnden och bett om kollektivtrafik som trafikerar även Körsbärsgårdens konsthall så att man inte ska behöva ta sig hit med bil. Om ingen säger något är det svårt att veta vad vi vill. Vem ska ta första steget? Våga lyfta luren!

Hur stor är ditt avtryck på klimatet?

Många tror att det inte spelar roll att vi som individer gör förändringar i våra liv men det är enligt forskning inte sant. Du som läser detta tillhör troligtvis de 10% av mänskligheten som tjänar över 27 000 kr i månaden eller där i närheten och därigenom också släpper ut mest koldioxid som orsakar klimatförändringar (samt exempelvis använder dricksvatten till att tvätta kläder, spola toaletten och vattna).

Det är sant att vi måste få till stånd lagar och regler, stora beslut på riksdagsnivå för förändringar i samhället, men det är vi (om du är över 18) som röstar fram politikerna som tar beslut och det är också vi som kan påverka dem.

Halverar du dina utsläpp som en av jordens storkonsumenter (jag vet att du tänker; inte jag! men så är det faktiskt) kommer det att märkas och genom dina val påverkar du dessutom din omgivning och kanske personer som står för långt större utsläpp än du. Du har makt. Dina efterlevande kommer att tacka dig om du handlar nu.

Uppfinningar och förhållningssätt: vatten och mat

Forskarna berättar att även på platser som Storsudret med mycket torka finns det tillräckligt med vatten: det kommer bara ojämnt över året. Hur kan vi få vattnet att räcka under sommaren? Deltagarna i konstverkstan har lyssnat på och funderat på egna lösningar.

Vi har också pratat om hur man kan spara vatten. Inte låta vattnet rinna när man tvättar händer eller diskar, duscha mindre och kortare, samla regnvatten för att vattna med… har du egna förslag?

Ungefär 30% (!) av maten som produceras i Sverige slängs. Om vi kunde minska matsvinnet hade vi kunnat spara in på en massa odling och djuruppfödning och därmed jordens resurser. Hur kan vi göra för att få mindre matsvinn?

I konstverkstan fick deltagarna fota sina rester och göra abstrakta konstverk från fotona. Men den bästa bilden är ju den tomma tallriken. Att bara köpa och laga det vi vill äta upp men att också bli fiffigare på att laga rester. Har du idéer på hur du kan minska hur mycket mat du slänger?

På vems bekostnad äter vi?

Forskare är överens om att det är resurssnålare att vi människor äter växtbaserad föda än kött. Ändå ökar köttkonsumtionen lavinartat i världen. Och djuren vi ska äta föds ibland upp på andra djur som i exemplet med fiskmjöl. Detta tog konstnären Mattias Käll upp i utställningen ”Ständig tillväxt” som barnen i konstverkstan arbetade mycket kring. Småfisken som trålas upp är föda för större fiskar och fåglar, som sillgrisslor, och när havet dammsugs på mat svälter de. Ständig tillväxt för några betyder kanske sämre villkor för andra. I Sverige har det förbjudits att mala ner fisk till fiskmjöl. Men vart kommer kyckligen vi äter ifrån? Kan vi leva och äta utan att tära på ekosystem? För vem är vi att säga att vi har mer rätt att leva än sillgrisslan?

I Mattias Källs konst har vi lärt oss om vad följden av vår ständigt ökande konsumtion kan bli. Inspirerade av utställningen ”Ständig tillväxt” har barnen tecknat och målat trålare som ”dammsuger” haven på småfisk som sjöfåglar och storfisk behöver. Fisken mals ned till djurfoder åt djur som vi människor äter. Kan vi komma närmare tallriken? Börja bry oss om hur maten som ligger där är producerad?

SLÄKENS LIV- en tur i kretsloppet

Föreställningen Släkens liv- en tur i Kretsloppet arbetades fram av samtliga elever på Öja skola (f-klass- åk 6) utifrån forskning om Släke (uppsköljd tång på stranden) och dess användning som gödsel i jordbruk.

Den 15e 2021 september hade vi första träffen med skolan på Körsbärsgården där eleverna träffade Nanna Nore, pedagog på Konsthallen samt Hanna Nathaniel som är doktorand från Kungliga Tekniska högskolan. Senare var eleverna på digital visning av Baltic Sea Science Centre på Skansen i Stockholm för en djupare förståelse av Östersjöns kretslopp. Efter de första intrycken skrevs det texter som sedan legat till grund för manus. Skisser och modeller för scenbild och kostym gjordes också.

Sedan fortsatte arbetet med regelbundna träffar där vi så småningom repeterade fram föreställningen.

Förhoppningen att alla skulle känna sig delaktiga i projektet och att det skulle kunna få synergieffekter i övrig undervisning har lyckades över förväntan. Klasserna har bl.a. undersökt olika typer av jord, startat maskhotell och gjort odlingsförsök med släke och konstgödsel, precis som forskarna.

Den 2 juni 2022 spelades föreställningen för publik på Körsbärsgården. Samtliga elever deltog i arbetet även som skådespelare.

Havet inom oss

Visste du att Östersjöns vatten har samma salthalt som vårt blod och våra tårar? Det gör att djur faktiskt kan dricka det men det är ett hav där bara vissa anpassade arter klarar sig och gör att Östersjön är ett känsligt hav. Allt som vi släpper ut i vattendrag och luft påverkar havet och kan leda till övergödning, syrelösa bottnar, och djurdöd. Tar vi däremot hand om havet (som vi på senare tid blivit bättre på i Sverige) kan det läka sig själv och hjälper då oss att andas; hälften av jordens syre kommer från mikroorganismer i havet! Olika forskningsprojekt hjälper de stora fiskarna torsk och gädda att föröka sig i skyddad miljö och därmed överle

Du kan läsa mer här och följa arbetet på bloggen under rubriken dagbok från Konst och kunskap

Följ oss!

Under Covid-19 epidemin har vi utökat vår digitala verksamhet. Följ oss på bloggen, se nya videor på YouTube och få påminnelser via Instagram. Under sommaren har vi högsäsong på plats på Körsbärsgården. Då övergår vår blogg att berätta vad som händer i den faktiska verksamheten. Gilla oss, följ och prenumerera och hjälp oss att bli bättre!